Miljöcertifiering och hållbarhetsrapportering: vad kan ni visa upp mot era kunder?

Ett ISO 14001-certifikat, ett dataraderingscertifikat per enhet och en sammanställning av vad som återbrukats täcker det de flesta av era kunder faktiskt frågar efter, oavsett om ni är lagligt skyldiga att hållbarhetsrapportera eller inte.

Måste vårt företag hållbarhetsrapportera enligt CSRD?

Förmodligen inte om ni är ett mindre eller medelstort företag. Enligt branschorganisationen FAR omfattas nästa våg av företag (rapportering från 2027, för räkenskapsår 2026) av bolag som under två år i rad överskrider minst två av tre gränsvärden: fler än 250 anställda i snitt, en balansomslutning över 280 miljoner kronor, eller en nettoomsättning över 550 miljoner kronor. En tredje våg, som främst rör mindre bolag på reglerade marknader, börjar rapportera från 2028.

EU:s så kallade Omnibus-förslag ändrade och förenklade delar av regelverket under 2025 och 2026, så gränserna har varit i rörelse. Är ni osäkra på om ni omfattas, kolla senaste läget hos FAR eller er revisor snarare än att lita på ett exakt tal i den här artikeln, det är ett område som fortsätter justeras.

Det som är säkert även utan en egen rapporteringsplikt: allt fler större kunder och offentliga upphandlingar frågar sina leverantörer, och deras leverantörer, om miljödokumentation. Är ni underleverantör till ett bolag som själva rapporterar, kommer frågan ändå ner till er förr eller senare.

Vad kan StjärnaFyrkant visa upp, och vad kan ni låna av det?

Vi är Trippel-ISO-certifierade, det vill säga 9001 för kvalitet, 14001 för miljö och 45001 för arbetsmiljö, samt Swedac-ackrediterade. När ni kör cirkulär IT genom oss får ni två konkreta bevis ni kan lägga i er egen dokumentation:

• ✓ Dataraderingscertifikat per enhet från varje IT-återtag, som bevis på att data hanterats säkert.
• ✓ En sammanställning av vad som hänt med hårdvaran, det vill säga hur mycket som gått till rekondition och återbruk via partners som Inrego, Teqcycle och Foxway, jämfört med vad som gått till återvinning.

Det är inte samma sak som en fullständig hållbarhetsrapport, men det är konkreta, verifierbara underlag snarare än ett löst påstående om att "vi jobbar hållbart".

Hur bygger vi vår egen dokumentation utifrån det här?

Enklast är att spara certifikaten och sammanställningarna löpande, så de finns samlade när en kund eller en upphandling frågar. Många av våra kunder lägger in det som en bilaga i sina egna kvalitets- eller miljörutiner, snarare än att skriva en separat rapport från grunden.

Passar det er verksamhet bättre att visa upp siffror på faktisk klimatpåverkan hänger det ihop med besparingskalkylen i föregående artikel, där återbruk generellt slår nyproduktion tydligt på miljösidan.

Vanliga frågor om miljöcertifiering och hållbarhetsrapportering

Duger ett ISO 14001-certifikat som bevis i en upphandling?

I många upphandlingar, ja, det är precis den typen av dokumentation som efterfrågas. Kolla alltid det specifika kravet i just er upphandling, de skiljer sig åt.

Vad är skillnaden på återbruk och återvinning i rapporteringen?

Återbruk betyder att enheten används vidare som den är, i regel efter rekondition. Återvinning betyder att materialet i den bryts ner och blir råvara till något nytt. Båda är bättre än att slänga, men återbruk har generellt lägre miljöpåverkan.

Räcker det med muntligt löfte om att hårdvaran återvinns korrekt?

Nej. Ett muntligt löfte går inte att visa upp för en kund eller en revisor. Be alltid om certifikat och en skriftlig sammanställning.

Jag heter Sebastian Bjuhr, säljchef och delägare på StjärnaFyrkant Västerbotten. Jag är ingen jurist och gissar aldrig på lagtext jag inte är säker på, men jag vet vad våra kunder i Umeå och Skellefteå faktiskt frågar efter i sina egna upphandlingar.