Stjärna Fyrkant Västerbotten
IT
Drift, Microsoft 365, säkerhet
Företagstelefoni
Abonnemang, växel, mobiler
Fordonsteknik
Alkolås, taxi, fordonsinredning
Kommunikation
Komradio, täckning, hörselskydd
Shop
Om oss
Karriär
Tillbaka till Nyheter & kunskap

Hållbarhetsrapportering: vilka företag omfattas 2026?

8 september 2026Sebastian BjuhrSenast uppdaterad 3 november 2026

De flesta svenska småföretag omfattas inte av lagkravet på hållbarhetsrapportering, och efter regeringens förslag i oktober 2026 blir kretsen ännu mindre: fler än 1 000 anställda och en omsättning över 5 miljarder kronor, med en ny lag från 19 mars 2027. Men färre lagkrav betyder inte färre frågor från kunder. Samma förslag ger er som leverantör rätt att säga nej till det som går utöver EU:s frivilliga standard. Här går vi igenom vem som omfattas, vad lagen säger, vad kunden får fråga om och var IT-utrustningen kommer in.

Vad är hållbarhetsrapportering?

Hållbarhetsrapportering är den del av årsredovisningen där ett företag redogör för sin påverkan på miljö, sociala frågor och styrning, ofta förkortat ESG (Environmental, Social, Governance). Kravet kommer från EU-direktivet CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och infördes i svensk rätt genom ändringar i årsredovisningslagen som trädde i kraft 1 juli 2024.

Två begrepp blandas ofta ihop, och det är värt att hålla isär dem direkt:

  • ✓ Hållbarhetsrapportering är det lagstadgade kravet, en del av förvaltningsberättelsen, och gäller bara företag över vissa gränsvärden.
  • ✓ Hållbarhetsredovisning används ofta bredare, om både lagstadgad och frivillig redovisning av hållbarhetsarbete, och är det ord mindre företag som rapporterar frivilligt oftast själva väljer.

Måste vårt företag hållbarhetsrapportera enligt CSRD 2026?

För de allra flesta företag med mellan tre och tvåhundrafemtio anställda: nej. EU:s ministerråd godkände den 24 februari 2026 slutgiltigt EU:s så kallade Omnibus-förenkling av CSRD (direktiv 2026/470), och den höjer tröskelvärdena rejält jämfört med den ursprungliga lagstiftningen.

Kriterium Ursprunglig CSRD Efter Omnibus (godkänt 24 feb 2026)
Antal anställda Fler än 250 Fler än 1 000
Nettoomsättning Mer än 50 miljoner euro Mer än 450 miljoner euro (5 miljarder kronor i det svenska förslaget)
Hur kriterierna räknas 2 av 3 gränsvärden (inkl. balansomslutning) Både anställda och omsättning måste överskridas samtidigt

Kort svar: med de nya gränsvärdena krävs det ett riktigt stort bolag eller en stor koncern för att omfattas direkt. Ett företag med tre till tvåhundrafemtio anställda hamnar inte i närheten, oavsett bransch.

Direktivet trädde i kraft 18 mars 2026 och ska vara genomfört i svensk lag senast 19 mars 2027. Regeringen lämnade sitt förslag till Lagrådet den 22 oktober 2026 och föreslår att lagändringarna börjar gälla just 19 mars 2027. Med de nya gränsvärdena räknar regeringen med att ungefär 150 till 200 svenska företag blir rapporteringsskyldiga, jämfört med 1 600 till 2 000 enligt de ursprungliga reglerna. Det är fortfarande ett förslag som ska bli proposition och beslutas av riksdagen, men det är svårt att se att gränsen skulle sänkas igen på vägen.

💡 Tips: reglerna har ändrats flera gånger på kort tid. Är ni osäkra på om ni omfattas, stäm av med er revisor eller FAR:s uppdaterade information snarare än att lita på ett exakt tal i en artikel som kan bli inaktuell.

Vad säger den nya svenska lagen om hållbarhetsrapportering?

Kort: färre företag ska rapportera, och de som slipper får starkare skydd mot frågor från dem som inte slipper. Regeringens förslag består av två delar. Den ena ändrar årsredovisningslagen, där kravet på hållbarhetsrapport finns i dag. Den andra är en helt ny lag med det något otympliga namnet lag om hållbarhetsinformation från skyddade företag i ett rapporterande företags värdekedja.

Del av förslaget Vad den innebär
Nya gränsvärden i årsredovisningslagen Fler än 1 000 anställda och mer än 5 miljarder kronor i nettoomsättning, båda två de senaste två räkenskapsåren. Samma gräns för koncerner.
Mindre börsbolag Små och medelstora börsnoterade företag ska inte längre rapportera. Den förenklade hållbarhetsrapporten tas bort.
Äldre regler Övergångsreglerna som låter vissa bolag fortsätta rapportera enligt de gamla reglerna upphävs.
Ny lag om skyddade företag Ett företag med högst 1 000 anställda i en rapporterande kunds värdekedja får vägra lämna hållbarhetsuppgifter som går utöver EU:s frivilliga standard.

Det är den sista raden som berör de flesta företag i Västerbotten. Ni behöver sannolikt aldrig skriva en lagstadgad hållbarhetsrapport själva, men ni kan mycket väl vara leverantör till någon av de 150 till 200 som ska göra det. Den nya lagen avgör vad ni då är skyldiga att svara på, och vad ni kan låta bli.

⚠️ Viktigt: allt i tabellen är regeringens förslag i lagrådsremissen från 22 oktober 2026. Lagrådet ska yttra sig och riksdagen besluta innan det blir lag. Detaljer kan ändras, men datumet 19 mars 2027 styrs av EU-direktivet och flyttas knappast.

Vad händer om vi inte omfattas men våra kunder gör det?

Då kommer frågorna ändå, fast via kunden. Ett stort bolag som hållbarhetsrapporterar ska redovisa väsentlig information om sin värdekedja, alltså sina leverantörer. Är ni underleverantör till ett sådant bolag landar frågan hos er förr eller senare, oavsett om ni själva har någon rapporteringsplikt.

Skillnaden mot för ett år sedan är att det nu finns en gräns för hur mycket kunden får begära. EU-kommissionen har gjort den frivilliga standarden VSME (framtagen av EFRAG för små och medelstora företag) till en EU-förordning, (EU) 2026/1560, som trädde i kraft 24 september 2026. Standarden är fortfarande frivillig för er. Det som blivit bindande är taket för kunden.

  • ✓ Vem skyddas: företag med upp till 1 000 anställda i en rapporterande kunds värdekedja.
  • ✓ Från när: för räkenskapsår som börjar 1 januari 2027 eller senare.
  • ✓ Vad kunden får fråga om: i korthet energi, växthusgasutsläpp (scope 1 och 2), vatten, resursanvändning och avfall, personal och arbetsolyckor. Har ni högst tio anställda är listan kortare än så.
  • ✓ Hur kunden ska fråga: ange vilka uppgifter det gäller och informera er om att ni har rätt att avstå från det som går utöver taket.

Taket är alltså ett skydd, inte en mall ni måste fylla i. Men den som redan har uppgifterna inom taket framme slipper improvisera när frågan kommer i en upphandling.

Den föreslagna svenska lagen gör taket användbart i praktiken på två sätt. Kunden ska lita på er skriftliga egenförsäkran om att ni har högst 1 000 anställda, så ni behöver inte bevisa något mer än så. Och ett avtalsvillkor som kräver mer hållbarhetsdata än standarden medger blir ogiltigt i den delen, även om ni redan har skrivit under.

Så svarar ni när kunden skickar ett frågeformulär:

  • ✓ Kontrollera att ni hade högst 1 000 anställda i snitt det senaste räkenskapsåret.
  • ✓ Skicka en kort skriftlig egenförsäkran om det tillsammans med svaret.
  • ✓ Svara på det som ryms inom taket, det är där kunden faktiskt behöver er hjälp.
  • ✓ Fråga kunden vilka frågor som går utöver standarden, enligt förslaget ska de själva tala om det.

💡 Tips: att ni får säga nej betyder inte att ni måste. Har ni uppgifterna och de hjälper er i affären, lämna dem. Rätten att avstå är till för när frågorna börjar kosta mer än kunden är värd.

Är esg-rapportering samma sak som hållbarhetsrapportering?

I stort sett, men med olika avsändare. Hållbarhetsrapportering är juridikens ord, kopplat till årsredovisningslagen och CSRD. ESG-rapportering används oftare av banker, investerare och kreditgivare, och drivs sällan av ett lagkrav utan av att någon i finanskedjan vill kunna jämföra bolag på samma mått. Frågar er bank om ESG-data i samband med ett grönt lån är det den vinkeln som gäller, även om mycket av underlaget överlappar med det som ligger i en hållbarhetsrapport.

Vad är en EPD, och varför dyker den upp i hållbarhetsrapporter?

En EPD, miljövarudeklaration, är ett tredjepartsgranskat dokument som redovisar en specifik produkts miljöpåverkan genom hela livscykeln, från råvara till avfall. Till skillnad från en miljöcertifiering (som gäller en verksamhet) gäller en EPD en enskild produkt eller produktgrupp.

För en kontorsverksamhet är det oftast IT-hårdvara som är den mest relevanta produktkategorin med EPD. Har er dator- eller skärmleverantör en EPD för modellen ni köper in, ger den siffror ni kan använda rakt av i egna klimatberäkningar, i stället för att uppskatta.

Vad ska ingå i en hållbarhetsrapport?

Det beror på om rapporten är lagstadgad eller frivillig. Ett bolag som omfattas av CSRD rapporterar enligt ESRS, EU:s rapporteringsstandarder, som kommissionen förenklade i juli 2026 och som gäller från räkenskapsår 2027. Det är ett omfattande ramverk som börjar med en väsentlighetsanalys av vad som faktiskt påverkar bolaget och omvärlden.

Ett mindre bolag som rapporterar frivilligt, eller svarar på en kunds frågor, utgår hellre från VSME. Grundmodulen är i huvudsak siffror och täcker fyra områden:

1 Grunduppgifter om verksamheten

Storlek, bransch, geografisk närvaro.

2 Miljödata

Energianvändning, utsläpp, vatten, resursanvändning och avfall. Det är här IT-utrustningens livscykel, återbruk och avfallshantering hör hemma.

3 Socialt

Anställda, arbetsmiljö, arbetsolyckor.

4 Styrning

Policyer, ansvarsfördelning, eventuella certifieringar som ISO 14001.

Vilka IT-uppgifter frågar kunderna efter?

Ingen kund frågar efter "IT" som en egen rubrik. Men två av de områden som ryms inom taket, energi och resursanvändning och avfall, går nästan alltid via er IT-park. Datorer, skärmar och telefoner är ofta det enda på ett kontor som byts ut i jämn takt och lämnar verksamheten som elektronikavfall. Så här hänger det ihop:

Område inom taket Där IT kommer in Underlag ni kan ha
Energi Elförbrukning för datorer, skärmar, servrar och nätverk Tillverkarens energidata eller EPD per modell
Resursanvändning Hur mycket ny hårdvara ni köper, och hur stor del som är rekonditionerad Inköpshistorik från IT-leverantören
Avfall Vad som händer med uttjänta enheter: återbruk, återvinning eller skrot Sammanställning från återtaget, per enhet

Dataradering finns inte med i taket, men den frågan kommer ofta i samma andetag från kunder som tar hållbarhet på allvar. Den som kan visa vart en gammal dator tog vägen vill oftast också kunna visa att den var tömd.

Var börjar ett mindre företag som vill ligga steget före?

Ni behöver varken vänta på ett lagkrav eller bygga en fullständig rapport för att börja samla det underlag som förr eller senare efterfrågas. IT-utrustningen är ofta det enklaste stället att börja, eftersom den redan går genom en leverantör som kan dokumentera vad som händer med den.

Så gör vi det själva: varje IT-återtag hos StjärnaFyrkant ger ett dataraderingscertifikat per enhet och en sammanställning av vad som gått till återbruk respektive återvinning. Det är precis den typen av konkret underlag som täcker avfallsdelen i VSME utan att ni behöver bygga något eget system. Se vad StjärnaFyrkants egna certifikat kan bidra med om ni redan i dag vill visa upp något konkret.

Vanliga frågor om hållbarhetsrapportering

Gäller hållbarhetsrapportering enligt CSRD små och medelstora företag?

Nej, inte direkt. Efter Omnibus-ändringarna som godkändes 24 februari 2026 krävs fler än 1 000 anställda och en omsättning över 450 miljoner euro, i det svenska förslaget 5 miljarder kronor. Ett företag kan dock påverkas indirekt genom att vara leverantör till ett bolag som själva rapporterar.

När börjar de nya reglerna gälla i Sverige?

Regeringen föreslår att både de nya gränsvärdena och den nya lagen om skyddade företag börjar gälla 19 mars 2027, samma dag som EU-direktivet senast ska vara genomfört. Förslaget lämnades till Lagrådet 22 oktober 2026 och ska sedan beslutas av riksdagen.

Gäller de nya gränsvärdena redan för räkenskapsår 2026?

För bolag som redan rapporterar, ja, enligt regeringens förslag. De ska få tillämpa de nya gränsvärdena för räkenskapsår som börjar 1 januari 2026 eller senare, så den som inte når upp till dem slipper en lagstadgad hållbarhetsrapport för 2026. Bolag som skulle ha börjat rapportera 2027 men inte når de nya gränsvärdena undantas helt. Det är ett förslag, inte beslutad lag, så stäm av med er revisor.

Hur många svenska företag måste hållbarhetsrapportera?

Ungefär 150 till 200 med de nya gränsvärdena, enligt regeringens uppskattning utifrån SCB:s företagsregister. Med de ursprungliga CSRD-reglerna räknade man med 1 600 till 2 000 stora företag, plus ett knappt hundratal mindre börsbolag.

Vad är VSME, och måste vi använda den?

VSME är en hållbarhetsstandard för mindre företag, framtagen av EFRAG och sedan 24 september 2026 en EU-förordning, (EU) 2026/1560. Ni är inte skyldiga att använda den. Den fungerar som ett tak för vad större kunder får begära av er, och som en färdig mall om ni vill rapportera frivilligt.

Kan en större kund ändå kräva hållbarhetsdata av oss?

Ja, men bara inom taket. Från räkenskapsår 2027 får ett CSRD-pliktigt bolag inte begära mer än standarden medger av företag med upp till 1 000 anställda. Kunden ska ange vilka uppgifter det gäller och informera er om att ni har rätt att avstå från resten.

Kan en kund skriva in mer omfattande hållbarhetskrav i avtalet?

Inte för hållbarhetsrapporteringens skull. Enligt regeringens förslag blir ett avtalsvillkor ogiltigt till den del det kräver att ett företag med högst 1 000 anställda lämnar mer än EU:s frivilliga standard anger. Krav som har andra syften, till exempel i en upphandling eller för kundens egen kvalitetskontroll, påverkas inte av den regeln.

Vad är skillnaden mellan hållbarhetsrapportering och hållbarhetsredovisning?

Hållbarhetsrapportering är det lagstadgade begreppet i årsredovisningslagen. Hållbarhetsredovisning används bredare, om både lagstadgad och frivillig redovisning, och är ordet de flesta mindre bolag som rapporterar frivilligt själva använder.

Vi på StjärnaFyrkant Västerbotten är varken jurister eller revisorer, så exakt vad som gäller för ert bolags rapporteringsplikt ska ni alltid stämma av med er revisor. Det vi kan är IT-delen av underlaget, och vilka frågor kunder i Umeå och Skellefteå faktiskt får från sina egna kunder och upphandlingar.

Vill du veta vad ni redan kan visa upp?

Vi går igenom er IT-park och vilket underlag ni redan har, eller enkelt kan få, oavsett om ni är rapporteringsskyldiga eller inte.

📞 010-149 65 50
Vad kan ni visa upp mot era kunder? →
StjärnaFyrkants egna certifikat och vad ni kan låna
Så går ett IT-återtag till →
Steg för steg, med dataraderingscertifikat
Miljöcertifiering av företag →
ISO 14001 eller Svensk Miljöbas, och vad som krävs
Cirkulär IT & Livscykelhantering →
Återtag, rekondition och radering

Om Sebastian Bjuhr

Din lokala teknikpartner i Umeå och Skellefteå med mer än 40 års erfarenhet. Vi tar helhetsgreppet om IT, företagstelefoni, fordonsteknik och kritisk kommunikation. Swedac-ackrediterade och trippelcertifierade enligt ISO. High Tech, High Touch.

Läs mer om ossKontakta oss
StjärnaFyrkant VästerbottenStjärnaFyrkant Västerbotten

StjärnaFyrkant Västerbotten är en ledande partner inom IT, fordonsteknik, kommunikationsteknik och företagstelefoni. Vi erbjuder skalbara helhetslösningar till företag och organisationer i hela Sverige. Genom nära samarbete, lokal närvaro och ett starkt hållbarhetsansvar har vi hjälpt våra kunder att växa säkert med rätt teknik i över 40 år.

Kontakt

  • Kontakta oss
  • Förrådsvägen 15, 901 32 Umeå
  • Företagsvägen 1, 931 57 Skellefteå

Vårt erbjudande

  • IT-tjänster
  • IT-företag i Umeå
  • IT-företag i Skellefteå
  • Fordonsteknik
  • Kommunikationsteknik
  • 3M Peltor hörselskydd
  • Företagstelefoni
  • Support & servicedesk
  • Fler tjänster

Om StjärnaFyrkant

  • Om oss
  • Karriär
  • Presentationer
  • Verksamhetspolicy (KMA)
  • Nyheter & kunskap
  • Guider för företag

Portaler

  • Shop
  • Medarbetare
  • Admin
  • Kundportal

Följ oss

Policyer

  • Integritetspolicy
  • Cookiepolicy
  • © 2026 StjärnaFyrkant Västerbotten. Alla rättigheter förbehållna.

    Del av StjärnaFyrkant-franchisen sedan 2003 | Lokalt ägd och driven

    •

    Producerad av Cloudarc