Hållbarhetsrapportering: vilka företag omfattas 2026?
De flesta svenska småföretag omfattas inte längre av lagkravet på hållbarhetsrapportering. EU höjde tröskelvärdena kraftigt i februari 2026, och nu krävs både fler än 1 000 anställda och en omsättning över 450 miljoner euro för att CSRD ska gälla. Men färre lagkrav betyder inte färre frågor från kunder. Här går vi igenom vem som faktiskt omfattas, vad som gäller i stället, och vad ni kan visa upp redan i dag.
Vad är hållbarhetsrapportering?
Hållbarhetsrapportering är den del av årsredovisningen där ett företag redogör för sin påverkan på miljö, sociala frågor och styrning, ofta förkortat ESG (Environmental, Social, Governance). Kravet på lagstadgad hållbarhetsrapportering infördes i svensk rätt via årsredovisningslagen som en följd av EU-direktivet CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), som trädde i kraft 1 juli 2024.
Två begrepp blandas ofta ihop, och det är värt att hålla isär dem direkt:
- ✓ Hållbarhetsrapportering är det lagstadgade kravet, en del av förvaltningsberättelsen, och gäller bara företag över vissa gränsvärden.
- ✓ Hållbarhetsredovisning används ofta bredare, om både lagstadgad och frivillig redovisning av hållbarhetsarbete, och är det ord mindre företag som rapporterar frivilligt oftast själva väljer.
Måste vårt företag hållbarhetsrapportera enligt CSRD 2026?
För de allra flesta företag med mellan tre och tvåhundrafemtio anställda: nej. Europeiska rådet godkände den 24 februari 2026 slutgiltigt EU:s så kallade Omnibus-förenkling av CSRD, och den höjer tröskelvärdena rejält jämfört med den ursprungliga lagstiftningen.
Kort svar: med de nya gränsvärdena krävs det ett riktigt stort bolag eller en stor koncern för att omfattas direkt. Ett företag med tre till tvåhundrafemtio anställda hamnar inte i närheten, oavsett bransch.
Direktivet trädde i kraft 18 mars 2026 och ska genomföras i svensk lag senast tolv månader senare. En svensk utredning har föreslagit ikraftträdande 1 januari 2027, med särskilda övergångsregler för räkenskapsår som redan inletts under 2026. Exakt hur det landar i svensk lagtext är, vid tidpunkten för den här artikeln, ännu inte helt klart.
💡 Tips: reglerna har ändrats flera gånger på kort tid. Är ni osäkra på om ni omfattas, stäm av med er revisor eller FAR:s uppdaterade information snarare än att lita på ett exakt tal i en artikel som kan bli inaktuell.
Vad händer om vi inte omfattas men våra kunder gör det?
Det här är den praktiska poängen som gränsvärdesdebatten lätt skymmer. Ett stort bolag som själv hållbarhetsrapporterar ska enligt CSRD/ESRS redovisa väsentlig information om sin värdekedja, det vill säga sina leverantörer. Är ni underleverantör till ett bolag som rapporterar, kommer frågan ner till er förr eller senare, oavsett om ni själva har någon egen rapporteringsplikt.
För att skydda mindre bolag från att drunkna i sina större kunders informationskrav har EU-kommissionen tagit fram VSME (en frivillig hållbarhetsstandard för små och medelstora företag, framtagen av EFRAG). Den fungerar åt två håll:
- ✓ Som ett tak. Bolag med färre än 1 000 anställda får enligt de nya reglerna neka att lämna information till en större kund som går utöver vad VSME kräver, och kunden ska då informera om just den rätten.
- ✓ Som en färdig mall. Vill ni ändå visa något konkret, oavsett om någon frågar eller inte, ger VSME en färdig struktur i stället för att uppfinna en egen.
VSME har två nivåer: en grundmodul med i huvudsak numeriska minimiuppgifter, och en utökad modul för den som vill gå längre. För de flesta mindre bolag räcker grundmodulen gott och väl.
Är esg-rapportering samma sak som hållbarhetsrapportering?
I stort sett, men med olika avsändare. Hållbarhetsrapportering är juridikens ord, kopplat till årsredovisningslagen och CSRD. ESG-rapportering används oftare av banker, investerare och kreditgivare, och drivs sällan av ett lagkrav utan av att någon i finanskedjan vill kunna jämföra bolag på samma mått. Frågar er bank om ESG-data i samband med ett grönt lån är det den vinkeln som gäller, även om mycket av underlaget överlappar med det som ligger i en hållbarhetsrapport.
Vad är en EPD, och varför dyker den upp i hållbarhetsrapporter?
En EPD, miljövarudeklaration, är ett tredjepartsgranskat dokument som redovisar en specifik produkts miljöpåverkan genom hela livscykeln, från råvara till avfall. Till skillnad från en miljöcertifiering (som gäller en verksamhet) gäller en EPD en enskild produkt eller produktgrupp.
För en kontorsverksamhet är det oftast IT-hårdvara som är den mest relevanta produktkategorin med EPD. Har er dator- eller skärmleverantör en EPD för modellen ni köper in, ger den siffror ni kan använda rakt av i egna klimatberäkningar, i stället för att uppskatta.
Hur ser en hållbarhetsrapport ut i praktiken?
En fullständig lagstadgad hållbarhetsrapport enligt ESRS är ett omfattande dokument. Men vill ni bara förstå strukturen, eller göra något frivilligt i mindre skala, är VSME:s grundmodul ett bättre exempel att utgå från än ett stort börsbolags fullständiga rapport. Den täcker i korthet:
1 Grunduppgifter om verksamheten
Storlek, bransch, geografisk närvaro.
2 Miljödata
Energianvändning, utsläpp, avfall. Det är här IT-utrustningens livscykel, återbruk och avfallshantering hör hemma.
3 Socialt
Anställda, arbetsmiljö, jämställdhet.
4 Styrning
Policyer, ansvarsfördelning, eventuella certifieringar som ISO 14001.
Var börjar ett mindre företag som vill ligga steget före?
Ni behöver varken vänta på ett lagkrav eller bygga en fullständig rapport från grunden för att börja samla det underlag som förr eller senare efterfrågas. IT-utrustningen är ofta det enklaste stället att börja, eftersom den redan går igenom en leverantör som kan dokumentera vad som händer med den.
Så gör vi det själva: varje IT-återtag hos StjärnaFyrkant ger ett dataraderingscertifikat per enhet och en sammanställning av vad som gått till återbruk respektive återvinning. Det är precis den typen av konkret underlag som täcker VSME:s miljödel utan att ni behöver bygga något eget system. Se vad StjärnaFyrkants egna certifikat kan bidra med om ni redan i dag vill visa upp något konkret.
Vanliga frågor om hållbarhetsrapportering
Gäller hållbarhetsrapportering enligt CSRD små och medelstora företag?
Nej, inte direkt. Efter Omnibus-ändringarna som godkändes 24 februari 2026 krävs fler än 1 000 anställda och en omsättning över 450 miljoner euro. Ett företag kan dock påverkas indirekt genom att vara leverantör till ett bolag som själva rapporterar.
När börjar de nya reglerna gälla i Sverige?
Direktivet trädde i kraft inom EU 18 mars 2026. En svensk utredning har föreslagit ikraftträdande i svensk lag 1 januari 2027, men den exakta tidsplanen kan justeras under lagstiftningsprocessen.
Vad är VSME, och måste vi använda den?
VSME är en frivillig hållbarhetsstandard för mindre företag, framtagen av EFRAG på EU-kommissionens uppdrag. Ingen är skyldig att använda den, men den fungerar både som ett tak för vad större kunder får begära av er, och som en färdig mall om ni vill rapportera frivilligt.
Kan en större kund ändå kräva hållbarhetsdata av oss?
Ja, som en del av sin egen värdekedjerapportering. Men med de nya reglerna kan ett bolag med färre än 1 000 anställda neka att lämna information utöver vad VSME:s grundmodul kräver, och den som frågar ska då informera om den rätten.
Vad är skillnaden mellan hållbarhetsrapportering och hållbarhetsredovisning?
Hållbarhetsrapportering är det lagstadgade begreppet i årsredovisningslagen. Hållbarhetsredovisning används bredare, om både lagstadgad och frivillig redovisning, och är ordet de flesta mindre bolag som rapporterar frivilligt själva använder.
Jag heter Sebastian Bjuhr, säljchef och delägare på StjärnaFyrkant Västerbotten. Jag är ingen jurist eller revisor, så exakt vad som gäller för just ert bolags rapporteringsplikt ska ni alltid stämma av med er revisor. Vad jag kan är IT-delen av underlaget, och vad kunder i Umeå och Skellefteå faktiskt får frågor om från sina egna kunder och upphandlingar.
Vill du veta vad ni redan kan visa upp?
Vi går igenom er IT-park och vilket underlag ni redan har, eller enkelt kan få, oavsett om ni är rapporteringsskyldiga eller inte.
📞 010-149 65 50