Hållbarhetsrapportering: vilka företag omfattas 2026?

De flesta svenska småföretag omfattas inte längre av lagkravet på hållbarhetsrapportering. EU höjde tröskelvärdena kraftigt 2026, och nu krävs både fler än 1 000 anställda och en omsättning över 450 miljoner euro för att CSRD ska gälla. Men färre lagkrav betyder inte färre frågor från kunder. Sedan 24 september 2026 finns dessutom en EU-förordning som bestämmer hur mycket en större kund får begära av er. Här går vi igenom vem som omfattas, vad kunden får fråga om, och var IT-utrustningen kommer in.

Vad är hållbarhetsrapportering?

Hållbarhetsrapportering är den del av årsredovisningen där ett företag redogör för sin påverkan på miljö, sociala frågor och styrning, ofta förkortat ESG (Environmental, Social, Governance). Kravet kommer från EU-direktivet CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och infördes i svensk rätt genom ändringar i årsredovisningslagen som trädde i kraft 1 juli 2024.

Två begrepp blandas ofta ihop, och det är värt att hålla isär dem direkt:

• ✓ Hållbarhetsrapportering är det lagstadgade kravet, en del av förvaltningsberättelsen, och gäller bara företag över vissa gränsvärden.
• ✓ Hållbarhetsredovisning används ofta bredare, om både lagstadgad och frivillig redovisning av hållbarhetsarbete, och är det ord mindre företag som rapporterar frivilligt oftast själva väljer.

Måste vårt företag hållbarhetsrapportera enligt CSRD 2026?

För de allra flesta företag med mellan tre och tvåhundrafemtio anställda: nej. EU:s ministerråd godkände den 24 februari 2026 slutgiltigt EU:s så kallade Omnibus-förenkling av CSRD (direktiv 2026/470), och den höjer tröskelvärdena rejält jämfört med den ursprungliga lagstiftningen.

Kriterium	Ursprunglig CSRD	Efter Omnibus (godkänt 24 feb 2026)
Antal anställda	Fler än 250	Fler än 1 000
Nettoomsättning	Mer än 50 miljoner euro	Mer än 450 miljoner euro (ca 4,9 miljarder kronor)
Hur kriterierna räknas	2 av 3 gränsvärden (inkl. balansomslutning)	Både anställda och omsättning måste överskridas samtidigt

Direktivet trädde i kraft 18 mars 2026 och ska vara genomfört i svensk lag senast 19 mars 2027. Den svenska utredningen (SOU 2026:27) har föreslagit ikraftträdande 1 januari 2027, och att bolag som redan rapporterar ska kunna använda de nya gränsvärdena redan för räkenskapsår 2026. Det är fortfarande ett förslag, så exakt hur det landar i svensk lagtext är inte klart när den här artikeln skrivs.

Vad händer om vi inte omfattas men våra kunder gör det?

Då kommer frågorna ändå, fast via kunden. Ett stort bolag som hållbarhetsrapporterar ska redovisa väsentlig information om sin värdekedja, alltså sina leverantörer. Är ni underleverantör till ett sådant bolag landar frågan hos er förr eller senare, oavsett om ni själva har någon rapporteringsplikt.

Skillnaden mot för ett år sedan är att det nu finns en gräns för hur mycket kunden får begära. EU-kommissionen har gjort den frivilliga standarden VSME (framtagen av EFRAG för små och medelstora företag) till en EU-förordning, (EU) 2026/1560, som trädde i kraft 24 september 2026. Standarden är fortfarande frivillig för er. Det som blivit bindande är taket för kunden.

• ✓ Vem skyddas: företag med upp till 1 000 anställda i en rapporterande kunds värdekedja.
• ✓ Från när: för räkenskapsår som börjar 1 januari 2027 eller senare.
• ✓ Vad kunden får fråga om: i korthet energi, växthusgasutsläpp (scope 1 och 2), vatten, resursanvändning och avfall, personal och arbetsolyckor. Har ni högst tio anställda är listan kortare än så.
• ✓ Hur kunden ska fråga: ange vilka uppgifter det gäller och informera er om att ni har rätt att avstå från det som går utöver taket.

Taket är alltså ett skydd, inte en mall ni måste fylla i. Men den som redan har uppgifterna inom taket framme slipper improvisera när frågan kommer i en upphandling.

Är esg-rapportering samma sak som hållbarhetsrapportering?

I stort sett, men med olika avsändare. Hållbarhetsrapportering är juridikens ord, kopplat till årsredovisningslagen och CSRD. ESG-rapportering används oftare av banker, investerare och kreditgivare, och drivs sällan av ett lagkrav utan av att någon i finanskedjan vill kunna jämföra bolag på samma mått. Frågar er bank om ESG-data i samband med ett grönt lån är det den vinkeln som gäller, även om mycket av underlaget överlappar med det som ligger i en hållbarhetsrapport.

Vad är en EPD, och varför dyker den upp i hållbarhetsrapporter?

En EPD, miljövarudeklaration, är ett tredjepartsgranskat dokument som redovisar en specifik produkts miljöpåverkan genom hela livscykeln, från råvara till avfall. Till skillnad från en miljöcertifiering (som gäller en verksamhet) gäller en EPD en enskild produkt eller produktgrupp.

För en kontorsverksamhet är det oftast IT-hårdvara som är den mest relevanta produktkategorin med EPD. Har er dator- eller skärmleverantör en EPD för modellen ni köper in, ger den siffror ni kan använda rakt av i egna klimatberäkningar, i stället för att uppskatta.

Vad ska ingå i en hållbarhetsrapport?

Det beror på om rapporten är lagstadgad eller frivillig. Ett bolag som omfattas av CSRD rapporterar enligt ESRS, EU:s rapporteringsstandarder, som kommissionen förenklade i juli 2026 och som gäller från räkenskapsår 2027. Det är ett omfattande ramverk som börjar med en väsentlighetsanalys av vad som faktiskt påverkar bolaget och omvärlden.

Ett mindre bolag som rapporterar frivilligt, eller svarar på en kunds frågor, utgår hellre från VSME. Grundmodulen är i huvudsak siffror och täcker fyra områden:

Vilka IT-uppgifter frågar kunderna efter?

Ingen kund frågar efter "IT" som en egen rubrik. Men två av de områden som ryms inom taket, energi och resursanvändning och avfall, går nästan alltid via er IT-park. Datorer, skärmar och telefoner är ofta det enda på ett kontor som byts ut i jämn takt och lämnar verksamheten som elektronikavfall. Så här hänger det ihop:

Område inom taket	Där IT kommer in	Underlag ni kan ha
Energi	Elförbrukning för datorer, skärmar, servrar och nätverk	Tillverkarens energidata eller EPD per modell
Resursanvändning	Hur mycket ny hårdvara ni köper, och hur stor del som är rekonditionerad	Inköpshistorik från IT-leverantören
Avfall	Vad som händer med uttjänta enheter: återbruk, återvinning eller skrot	Sammanställning från återtaget, per enhet

Dataradering finns inte med i taket, men den frågan kommer ofta i samma andetag från kunder som tar hållbarhet på allvar. Den som kan visa vart en gammal dator tog vägen vill oftast också kunna visa att den var tömd.

Var börjar ett mindre företag som vill ligga steget före?

Ni behöver varken vänta på ett lagkrav eller bygga en fullständig rapport för att börja samla det underlag som förr eller senare efterfrågas. IT-utrustningen är ofta det enklaste stället att börja, eftersom den redan går genom en leverantör som kan dokumentera vad som händer med den.

Vanliga frågor om hållbarhetsrapportering

Gäller hållbarhetsrapportering enligt CSRD små och medelstora företag?

Nej, inte direkt. Efter Omnibus-ändringarna som godkändes 24 februari 2026 krävs fler än 1 000 anställda och en omsättning över 450 miljoner euro. Ett företag kan dock påverkas indirekt genom att vara leverantör till ett bolag som själva rapporterar.

När börjar de nya reglerna gälla i Sverige?

Direktivet trädde i kraft inom EU 18 mars 2026 och ska vara genomfört i svensk lag senast 19 mars 2027. En svensk utredning har föreslagit ikraftträdande 1 januari 2027, men den exakta tidsplanen kan justeras under lagstiftningsprocessen.

Gäller de nya gränsvärdena redan för räkenskapsår 2026?

Utredningen SOU 2026:27 föreslår det för bolag som redan rapporterar, så att den som inte når upp till de nya gränsvärdena slipper en lagstadgad hållbarhetsrapport för 2026. Det är ett förslag, inte beslutad lag, så stäm av med er revisor.

Vad är VSME, och måste vi använda den?

VSME är en hållbarhetsstandard för mindre företag, framtagen av EFRAG och sedan 24 september 2026 en EU-förordning, (EU) 2026/1560. Ni är inte skyldiga att använda den. Den fungerar som ett tak för vad större kunder får begära av er, och som en färdig mall om ni vill rapportera frivilligt.

Kan en större kund ändå kräva hållbarhetsdata av oss?

Ja, men bara inom taket. Från räkenskapsår 2027 får ett CSRD-pliktigt bolag inte begära mer än standarden medger av företag med upp till 1 000 anställda. Kunden ska ange vilka uppgifter det gäller och informera er om att ni har rätt att avstå från resten.

Vad är skillnaden mellan hållbarhetsrapportering och hållbarhetsredovisning?

Hållbarhetsrapportering är det lagstadgade begreppet i årsredovisningslagen. Hållbarhetsredovisning används bredare, om både lagstadgad och frivillig redovisning, och är ordet de flesta mindre bolag som rapporterar frivilligt själva använder.

Vi på StjärnaFyrkant Västerbotten är varken jurister eller revisorer, så exakt vad som gäller för ert bolags rapporteringsplikt ska ni alltid stämma av med er revisor. Det vi kan är IT-delen av underlaget, och vilka frågor kunder i Umeå och Skellefteå faktiskt får från sina egna kunder och upphandlingar.